Från; M som i underbar
Finns Adhd? by Tina
Jag blir ofta förvånad över åsikten "ADHD finns inte".
ADHD betyder att man har såpass mycket problem med två eller tre specifika symtom att man får stora problem i vardagen. De tre symtomen är impulsivitet, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. De här symtomen är inte utvalda för att de "är" ADHD, de är utvalda som diagnostiska kriterier för att
Finns det personer som har stora problem med impulskontrollen? Ja, det är fullständigt klarlagt att det är så, både populationsmässigt, beteendemässigt och på hjärnnivå kan vi konstatera att de flesta människor är lite lagom impulsiva, några ganska lite och några väldigt mycket. Det finns definitivt olika nivåer av impulskontroll, och man kan ha så lite av den varan att det blir problematiskt. I början av livet har alla människor väldigt liten impulskontroll. Små barn har helt enkelt nära mellan känsla och handling.
Finns det personer som har en omfattande hyperaktivitet? Hm. Jag har träffat åtskilliga. Inte personer som är igång mycket, gillar att röra sig och mår bra av mer motion, utan personer som det kryper i kroppen på, som har svårt att vara stilla ens när det behövs, som sover illa och kastar sig i sömnen... Men finns det verkligen olika personlighetstyper och preferenser, så att en del människor rör sig mer och andra mindre än de flesta? Finns olika hjärnaktiviteter, där en del har snackigare neuroner än andra, eller med andra ord ett mer hyperreaktivt cortex? Även på de frågorna måste man svara ja, både ur vardaglig och vetenskaplig synpunkt är det ett sedan flera hundra år känt fenomen, som också har studerats och i många, många studier kopplats till andra svårigheter, till exempel bristande arbetsminne.
Finns det personer som har svårt att rikta sin koncentration? Som helt enkelt inte kan välja att skärpa sig och fokusera på en enda sak, om inte den saken är jättekul?
Finns ADHD? Ja. För att säga att ADHD inte finns är att säga att det inte finns kognitiv svikt eller skillnader i hur våra hjärnor hanterar sina uppgifter. Och i så fall finns inte demens, minnesförlust, svårigheter med matte, tondövhet eller folk som har svårt att komma i tid. Inte heller olika talanger, fallenheter eller preferenser. Självklart är vi människor olika begåvade inom olika områden. Och självklart finns det personer som har svårt med vissa specifika saker, i speciella kombinationer. Till exempel de kombinationer som vi kallar ADHD.
Att ADHD finns är helt bortom alla tvivel bevisat, både vetenskapligt och empiriskt, det vill säga genom exempel på just såna personer.
Då uppstår nästa fråga: Beror de här symtomen – som vi när de förekommer tillsammans och i tillräcklig svårighetsgrad brukar kalla ADHD – på en enda sak, som gäller för alla som uppvisar symtomen? Nej, ADHD kan bero på olika saker hos olika personer. Det är forskningen idag helt överens om. Det är också intressant, eftersom just det brukar användas som argument för att ADHD inte finns:
"Egentligen finns en massa olika orsaker", säger förståsigpåare.
Och vi som regelbundet plöjer forskningen och funderar kring de här sakerna svarar förvånat "Ja?" och undrar om vederbörande ens öppnat en enda studie. Det första som brukar stå i inledning är nämligen något i stil med "ADHD tros kunna bero på en mängd olika faktorer". Det är grundläggande kunskap. Barnmat. Konsensus, sedan flera decennier. Det är INTE någon ny, revolutionerande teori som någon smart person som utmanar psykiatrin och läkmedelsindustrin, Big Pharma, har kommit på. Det finns ingen David mot Goliat. Bara någon som tydligen inte ens brytt sig om att läsa på.
Vad beror då ADHD på? Tja, idag har vi inte alla svar på det. Det finns överväldigande bevis för att gener spelar en stor roll, och ett par hundra gener är identifierade. Det är inte en enskild gen som ger ADHD. Men det är inte heller en enskild gen som ger ögonfärg, det betyder inte att vi inte vet att ögonfärg är ärftligt. ADHD är ett av de allra mest ärftliga tillstånden vi känner till, lika ärftligt som längd eller ögonfärg. Om en förälder har ADHD är chansen att vart och ett av hens barn också får ADHD 50%. För impulsiva, hyperaktiva föräldrar får impulsiva, hyperaktiva barn, till och med när de barnen är tvillingar som adopterats bort och vuxit upp i olika hem. Det finns ett fyrtiotal studier om föräldraskap och ADHD. I samtliga har man beräknat påverkan av uppfostran för att utveckla ADHD till 0%. Noll. Procent.
Vi vet också andra saker. Som att sjukdomar i den tidiga barndomen kan spela roll. Att barn som behandlats med cellgifter eller fötts för tidigt oftare än andra får ADHD-symtom. Att så många som 45% av alla med läs- och skrivsvårigheter också har ADHD-symtom. Att ADHD är vanligt inom autismspektrum, vid bipolär sjukdom och vid autoimmuna sjukdomar. Vi vet att barn med astma mycket oftare än andra får ADHD-diagnoser i tonåren.
Det finns flera teorier om exakt vad som händer på molekylnivå i hjärnan. De mest övertygande handlar om att den övergripande regleringen, som får hjärnans olika delar att arbeta tillsammans, på något sätt är annorlunda. Man vet att personer med ADHD ofta har en lättare hjärna än andra. Man vet att det finns fem olika områden som brukar stå för denna mindre vikt. Man vet att om alla fem områdena är påverkade brukar man ha tydliga symtom på ADHD
Vi vet andra saker också. Som att risken för missbruk och kriminalitet är högre vid ADHD som inte medicineras. Att personer med ADHD dör tidigare i genomsnitt än andra. Att ADHD-medicin minskar antalet trafikolyckor. Att ADHD, utanförskap och låg självkänsla ofta går hand i hand.
Det finns hundratusentals studier som var och en försöker bidra till pusslet om hur ADHD och hjärnans förmågor hänger ihop. Många av dem är mycket övertygande.
Och därför blir jag alltid lika förvånad – och ja, faktiskt, road – när sentensen "ADHD finns inte" dyker upp. För den är så orimligt att jag inte kan göra mycket annat än att fnissa för mig själv över bristen på logik.
Var och en är fri att tro vad de vill. Men om det finns varierande talanger och svårigheter, om alla människor inte är stöpta i samma form, med samma förmågor, då följer av det att det finns några som har lite extra svårt med några saker. Såpass svårt att livet blir krångligare och tar mer energi för dem än för de flesta andra. För det är vad annorlunda betyder. Inte som de allra flesta.
Astma : check
Jag blir ofta förvånad över åsikten "ADHD finns inte".
ADHD betyder att man har såpass mycket problem med två eller tre specifika symtom att man får stora problem i vardagen. De tre symtomen är impulsivitet, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. De här symtomen är inte utvalda för att de "är" ADHD, de är utvalda som diagnostiska kriterier för att
Finns det personer som har stora problem med impulskontrollen? Ja, det är fullständigt klarlagt att det är så, både populationsmässigt, beteendemässigt och på hjärnnivå kan vi konstatera att de flesta människor är lite lagom impulsiva, några ganska lite och några väldigt mycket. Det finns definitivt olika nivåer av impulskontroll, och man kan ha så lite av den varan att det blir problematiskt. I början av livet har alla människor väldigt liten impulskontroll. Små barn har helt enkelt nära mellan känsla och handling.
Finns det personer som har en omfattande hyperaktivitet? Hm. Jag har träffat åtskilliga. Inte personer som är igång mycket, gillar att röra sig och mår bra av mer motion, utan personer som det kryper i kroppen på, som har svårt att vara stilla ens när det behövs, som sover illa och kastar sig i sömnen... Men finns det verkligen olika personlighetstyper och preferenser, så att en del människor rör sig mer och andra mindre än de flesta? Finns olika hjärnaktiviteter, där en del har snackigare neuroner än andra, eller med andra ord ett mer hyperreaktivt cortex? Även på de frågorna måste man svara ja, både ur vardaglig och vetenskaplig synpunkt är det ett sedan flera hundra år känt fenomen, som också har studerats och i många, många studier kopplats till andra svårigheter, till exempel bristande arbetsminne.
Finns det personer som har svårt att rikta sin koncentration? Som helt enkelt inte kan välja att skärpa sig och fokusera på en enda sak, om inte den saken är jättekul?
Finns ADHD? Ja. För att säga att ADHD inte finns är att säga att det inte finns kognitiv svikt eller skillnader i hur våra hjärnor hanterar sina uppgifter. Och i så fall finns inte demens, minnesförlust, svårigheter med matte, tondövhet eller folk som har svårt att komma i tid. Inte heller olika talanger, fallenheter eller preferenser. Självklart är vi människor olika begåvade inom olika områden. Och självklart finns det personer som har svårt med vissa specifika saker, i speciella kombinationer. Till exempel de kombinationer som vi kallar ADHD.
Att ADHD finns är helt bortom alla tvivel bevisat, både vetenskapligt och empiriskt, det vill säga genom exempel på just såna personer.
Då uppstår nästa fråga: Beror de här symtomen – som vi när de förekommer tillsammans och i tillräcklig svårighetsgrad brukar kalla ADHD – på en enda sak, som gäller för alla som uppvisar symtomen? Nej, ADHD kan bero på olika saker hos olika personer. Det är forskningen idag helt överens om. Det är också intressant, eftersom just det brukar användas som argument för att ADHD inte finns:
"Egentligen finns en massa olika orsaker", säger förståsigpåare.
Och vi som regelbundet plöjer forskningen och funderar kring de här sakerna svarar förvånat "Ja?" och undrar om vederbörande ens öppnat en enda studie. Det första som brukar stå i inledning är nämligen något i stil med "ADHD tros kunna bero på en mängd olika faktorer". Det är grundläggande kunskap. Barnmat. Konsensus, sedan flera decennier. Det är INTE någon ny, revolutionerande teori som någon smart person som utmanar psykiatrin och läkmedelsindustrin, Big Pharma, har kommit på. Det finns ingen David mot Goliat. Bara någon som tydligen inte ens brytt sig om att läsa på.
Vad beror då ADHD på? Tja, idag har vi inte alla svar på det. Det finns överväldigande bevis för att gener spelar en stor roll, och ett par hundra gener är identifierade. Det är inte en enskild gen som ger ADHD. Men det är inte heller en enskild gen som ger ögonfärg, det betyder inte att vi inte vet att ögonfärg är ärftligt. ADHD är ett av de allra mest ärftliga tillstånden vi känner till, lika ärftligt som längd eller ögonfärg. Om en förälder har ADHD är chansen att vart och ett av hens barn också får ADHD 50%. För impulsiva, hyperaktiva föräldrar får impulsiva, hyperaktiva barn, till och med när de barnen är tvillingar som adopterats bort och vuxit upp i olika hem. Det finns ett fyrtiotal studier om föräldraskap och ADHD. I samtliga har man beräknat påverkan av uppfostran för att utveckla ADHD till 0%. Noll. Procent.
Vi vet också andra saker. Som att sjukdomar i den tidiga barndomen kan spela roll. Att barn som behandlats med cellgifter eller fötts för tidigt oftare än andra får ADHD-symtom. Att så många som 45% av alla med läs- och skrivsvårigheter också har ADHD-symtom. Att ADHD är vanligt inom autismspektrum, vid bipolär sjukdom och vid autoimmuna sjukdomar. Vi vet att barn med astma mycket oftare än andra får ADHD-diagnoser i tonåren.
Det finns flera teorier om exakt vad som händer på molekylnivå i hjärnan. De mest övertygande handlar om att den övergripande regleringen, som får hjärnans olika delar att arbeta tillsammans, på något sätt är annorlunda. Man vet att personer med ADHD ofta har en lättare hjärna än andra. Man vet att det finns fem olika områden som brukar stå för denna mindre vikt. Man vet att om alla fem områdena är påverkade brukar man ha tydliga symtom på ADHD
Vi vet andra saker också. Som att risken för missbruk och kriminalitet är högre vid ADHD som inte medicineras. Att personer med ADHD dör tidigare i genomsnitt än andra. Att ADHD-medicin minskar antalet trafikolyckor. Att ADHD, utanförskap och låg självkänsla ofta går hand i hand.
Det finns hundratusentals studier som var och en försöker bidra till pusslet om hur ADHD och hjärnans förmågor hänger ihop. Många av dem är mycket övertygande.
Och därför blir jag alltid lika förvånad – och ja, faktiskt, road – när sentensen "ADHD finns inte" dyker upp. För den är så orimligt att jag inte kan göra mycket annat än att fnissa för mig själv över bristen på logik.
Var och en är fri att tro vad de vill. Men om det finns varierande talanger och svårigheter, om alla människor inte är stöpta i samma form, med samma förmågor, då följer av det att det finns några som har lite extra svårt med några saker. Såpass svårt att livet blir krångligare och tar mer energi för dem än för de flesta andra. För det är vad annorlunda betyder. Inte som de allra flesta.
Astma : check
Läs och skrivsvårigheter: check
Autismspektrum: check
Bristande arbetsminne. check
Utanförskap: check