Skriver du in en transsexuell same med tics i en tv-serie så kommer det att diskuteras vid ett eller flera fikabord dagen efter. Exemplet är övertydligt men om det annorlunda och främmande syns i rutan tillräckligt mycket så kan det bli, om inte normalt, så i alla fall accepterat.

Ända sedan Sofia Helin introducerades i rollen som Saga Norén på länskrim i Malmö har rollfiguren diagnosticerats med aspergers syndrom. Eller, som det hetat i många texter om serien, "en släng av asperger".

"Ser sina egna drag"

Sagas personlighetsdrag framgår med all önskvärd tydlighet. Hon är mycket tydligt en kompetent polis men absolut inte den som sitter och snickesnackar bort en kvart på fikarasten. Kantig, som Kvp:s Per Hägred konstaterar i en krönika.

Kollegan Martin får då och då gripa in och förklara vad de sociala konventionerna kräver av henne.

På aspergerforum.se finns en tråd som tar upp frågan under rubriken: Saga Norén, länskrim Malmö - har jag AS?

I skrivande stund ligger de flesta rösterna på svarsalternativet:

Ja, du behöver inte överdriva för att övertyga oss.

I tv-serien sägs det aldrig rakt ut om Saga är diagnosticerad eller ej, men tittarna är alltså övertygade.

Anders Moberg menar att Saga Norén är en polis med många olika personlighetsdrag. Och några av dem kan andra som diagnosticerats med aspergers känna igen sig i.

Som till exempel ögat för detaljer och omgivningens reaktioner på udda beteende.

Även om polisen Saga är en produkt av manusförfattarnas fantasi så har hon landat väl hos tittare med just asperger.

- Jag tror framför allt att man ser lite av sina egna drag i henne och att hon inte framstår på ett negativt sätt. Det blir mer ett värmande och humoristiskt sätt att lägga upp diagnosen på. Jag tror att många känner det blir mer accepterat, säger Anders Moberg.

- Jag brukar säga att det vi kan skämta om accepterar vi också.

Som karriärförebild är Saga en ovanlig men välkommen förebild.

- Det är ständigt så att man försöker hitta de här personerna att identifiera sig med som det har gått bra för. De visar att det kan gå bra om man jobbar på.

Frågan är om en person med Sagas personlighet går ihop med en arbetsledande roll även i verkligheten.

Förmågorna kan passa in

Riksförbundet Attention, som arbetar för att fler människor med aspergers eller autismspektrumtillstånd ska komma ut i arbetslivet, vet att förutsättningarna är tuffa. Arbetsgivare vet generellt vet inte vad diagnosen innebär och bara det är en faktor som försvårar.

Många jobb-beskrivningar efterfrågar "hög social kompetens" och förmåga att "hålla många bollar i luften".

Egenskaper som inte ingår i till exempel asperger-diagnosen.

- Du har ju oftast inte den här sociala förmågan. Ofta är du väldigt duktig på själva arbetsuppgiften, på att se till att det blir rätt gjort, kanske en väldigt hög kunskap och öga för detaljer, säger Anders Moberg.

Marie Adolfsson, sjuksköterska och föreläsare på Attention, menar att vissa egenskaper i diagnosen är sådant som arbetsgivare efterfrågar av sina ledare.

Bland annat förmågan att vara rak och tydlig och koncentrerad på att uppfylla målet.

- Många går arbetslösa trots att man har förmågor som skulle passa i olika typer av verksamheter. Deras kunskaper tas inte tillvara, säger Marie Adolfsson.

Bristen finns i det sociala spelet där det kan vara svårt att tolka känslor och stämningslägen. Men det är också en brist som kan kompenseras genom att man lär sig strategier för att läsa av omgivningen och reagera "normalt". Precis som Martin ibland och med yttersta tålamod gör med kantiga Saga.